intjohan

Sommarlov, jag har sommarlov!

Balen på slottet var fantastisk. Mycket bra avslut på studentveckan. Härligt att få klä upp sig ordentligt för en gångs skull, och dessutom få känna sig jättefin, I like. Att se alla så fina, sällskapet, maten, musiken, allt var underbart. Men jag måste säga att jag föredrog livemusiken framför discot.

Och med det så är jag inte längre en gymnasieelev, jag tillhör inte någon klass, och jag ska inte vistas mer på MIN skola. Det känns jättekonstigt. Jag kanske lämnade högstadiet med lättnad, men nu kändes det vemodigt, sorgligt att lämna INT. Men livet går ju vidare, även om det ibland är svårt att tro det.  Jag kommer ha många fina minnen att le åt lite ibland, tänka tillbaka på den här tiden med glädje; allt vi gjort tillsammans, våra lektioner, våra hålor, vår matsalstid, vårt panikplugg, våra fester, våra myskvällar, våra resor, vårt skratt, vårt gråt, vårt gråt av vårt skratt osv. Men framför allt, oss. Ni. Mina älskade klasskamrater, jag var lite trasig när jag kom till INT, men ni har gjort mig hel igen. Jag ska aldrig glömma er, ska inte ge er chansen att göra det, och jag hoppas (vet) att det är ömsesidigt. Och nu börjar det här låta som ett hyllningstal. Usch, vad intigt av mig! Slänger in en bild från studenten bara för det.




Idag vaknade jag rätt sent, typ lite efter 11, för det är sånt man kan göra på ett sommarlov. Så jag gick upp och gjorde lite ingenting för det kan man göra. Sedan bestämde jag mig för att ta dagen lite som den kommer för att, ja ni fattar. Och såhär kom dagen:

Kusin Frida och Linnéa kom på besök. Vi snackade lite skit och så åt vi varma mackor. Middag för dem, frukost för mig. Linnéa fick träffa Maria och Kamran för första gången, de kom väldigt bra överens. När de stack började jag planera kvällsmaten. Tänkte som så att jag har ont i halsen, så då kan jag ju prova på att laga något som jag inte tycker verkar vara jättegott (gillar inte att äta min favvismat när jag inte mår helt 100). Så det fick blii fiskgryta med kokosmjölk och tomat. Nyttigt i alla fall, tänkte jag. När jag lagat klart det och serverat och tog första tuggan, så tänkte jag 'fan, det här var ju rätt gott'. Aja, man kan ju inte lyckas alltid.
Nu ikväll så har jag spelat lite MarioKart med Jonas, och så såg vi en film, Pay it Forward (Skicka Vidare). Först tyckte jag den var lite seg och tråkig, men jag gav den ändå en chans, jag såg hela, och den var faktiskt rätt bra. Jag grät faktiskt i slutet, och det är ett mycket bra betyg (även om jag till och med har gråtit till Bilar, oops, sa jag verkligen det där?!).

Yes, så kom min dag. Har inte skrivit på ett tag, men med det här hoppas jag att jag gottgör det. Nu ska jag lägga mig i sängen och läsa Kalle Anka, myyyyys!
Skål!