Nissen är inte far till alla barnen
Tåget från Höör var försenat ca 1½ timme. Nu ska jag ha reseersättning! Jag och Josse funderade lite på att äta på infinity innan vi drog oss hemåt. Men efter mycket funderande (vi har båda beslutsångest) bestämde vi oss för att strunta i det. Mycket pga våra icke matchande transporter hem.
Jag kom i alla fall hem, och hur avslutar man väl en sån här dag bättre än genom att se på "Tomten är far till alla barnen"? Det vet jag inte, det var i alla fall vad jag gjorde.
Jag och Josse arbetade mycket tillsammans
Vi var ett bra team tycker jag. Men den uppfattningen delade nog inte vår arbetsgivare (om man nu kan kalla henne så). Hon lyckades se oss i fikarummet 4 gånger! Och emellan gångerna var hon den enda som lämnade fikarummet, if you see what I mean.
Har har vi alla små nissar (och någon tomte). Underbara ögon vi fick, jag vet.
Och puss till Katja som fixade jobbet åt oss!
Lång dag
Men usch det hände en riktigt obehaglig sak idag när vi lunchade. En av mina vänner fick ett telefonsamtal. Hens pappa hade råkat ut för en bilolycka, och nu vaknade inte pappan upp. Hen fick åka för att hälsa pappan på sjukhuset. Och vi andra fick sväva i ovisshet. Det var jobbigt. En gång slog tanken mig att "tänk om hens pappa dör". Fy fan, det gjorde verkligen ont i hjärtat. Vad hade man egentligen gjort om en kompis förälder dött. Går knappt att föreställa sig. Det gick inte att släppa det ur tankarna. Efter lektionen kontaktade vi hen, och fick veta att pappan skulle klara sig. En enorm lättnad.
Nu har jag pratat med lilla Elin i ca fyra timmar, hon kom ju hem från Egypten igår. Det var skönt att höra ifrån det lilla öppna livet.
Sanndrömmar
Ibland är det skönt att gråta.
Men det svider i ögonen, och lite svider det allt i hjärtat också.
Sweet dream or a beautiful nightmare
Jag hade en dröm i natt.
Du var min.
Det var underbart.
Men sen försvann du.
Hur jag än försökte kunde jag inte få tillbaka dig.
Du var borta.
När jag vaknade ville jag bara gråta.
Center är gott, men är det godare än plopp? Vet ej.
Idag har jag vart hos Josse P, och firat henne, för hon har ju faktiskt fyllt 20. God mat fick vi. Det var faktiskt det godaste Agneta någonsin lagat! Oj, jaha.. Det var visst catering...
Här har vi ju det lilla livet. Hon är faktiskt inte så glupsk som hon ser ut.
Vet inte hur det blir ikväll alltså. Skulle ju ut med Ettan och Fyran, men Ettan är fast i Stockholm, hans kompis bokade hemresan till honom, han trodde han skulle åka hem idag, men nähäj, det visade sig att det hade blivit fel, så biljetten var till 2 december, och nu står han där utan pengar. Så vi får väl se hur det blir, just nu ser det kanske inte så ljust ut, men jag tycker nog mest synd om lille 1!
Top Model 9
Jag har inte sett så många säsonger av Top Model, så just nu följer jag den som går på vardagar klockar 3, alltså säsong 9. Idag har jag två avsnitt att se, eftersom jag missade gårdagens. Det är inte lätt att vara jag! Innan hade jag ingen aning om vem som vinner. Men när jag sökte efter en bild att lägga upp här på bloggen, så råkade jag se den traditionella bilden på vinnaren och Tyra. Vilken miss! Aja, jag ska i alla fall låtsas bli överraskad när Tyra utnämner vinnaren.
Vad gör man väl inte för bloggen?
Ikväll ska jag mysa med Småking, och det ska bli mysigt!
Vila
Efter en sån här dag tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av en slapp och pluggfri kväll (har sådana rätt ofta, men som sagt, nu förtjänar jag verkligen det!)
Hitta bilder i dropbox som Sandra tog i lördags. Så jag slänger in en här
Något jag har upptäckt är att på en del bilder där jag ler med tänderna ser det ut som att jag har underbett. Vilken fruktansvär illusion, jag har ju överbett och inget annat!
Saknar lille Ettan, han är i Stockholm (möjligtvis har han åkt hem idag) och jag har inte träffat honom sen förra måndagen!
Nej, dags att fortsätta med min välförtjänta vila. Dessutom ska jag gå och lägga mig rätt tidigt ikväll har jag tänkt mig, direkt efter Robinson, så att jag kan ligga och läsa länge. Ingen skola imorgon heller, så jag kan sova så länge mitt så länge mitt samvete tillåter mig. Och det är tills jag vaknar. Jag är nog ändå en rätt lycklig kille!
Lack of inspiration
Helgen var bra och så. Jag, Elin, Jasse och Josse besökte Sandra i lördags. Alltid lika trevligt att umgås med mitt lilla gäng.
I söndags var jag med familjen Thelandersson på Tre Hammare och åt kalkonmiddag för att fira fars dag. Har jag ingen egen pappa att fira, kan man då fråga sig. Jo, det har jag.
Alltså ursäkta mig men jag känner inte så mycket inspiration till bloggandet för tillfället. Men frukta inte, inspirationen kommer nog snart igen ska ni se!
Lite lättnad
Nu kan jag andas ut lite i alla fall. Jängets grupparbete är utfört, väl utfört dessutom! Hade massa ångest igår, men nu känns det bättre. Vi gjorde bra ifrån oss.
I fredags var det Halloweenfest i Knislinge. Den här gången var jag nog ännu läskigare än förra gången, för nu var jag en läskig clown. Hu! Blidde nästan lite rädd för mig själv faktiskt! Hysteriskt roligt blev det när vi pratade om att spela solo eller i orkester. Så underbart med metaforer, speciellt när ingen annan fattar!
Lördagskvällen spenderades med Elin och Emelie, för lite gruppterapi, eftersom vi är kvarlämnade i Vittsjö/Bjärnum, medans Josse P och Julia är i Borlänge och London. Vi lagade god mat, spelade monopol, hade en musiktävling och massa terapi förstås. Och Elin är en dålig förlorare.
Bordsbön förstås!
Nu blir det jobbigt. Jag ska behöva välja mellan att antingen se "Ung och Bortskämd" eller "Top Model 14". Ibland ställs man inför svåra beslut här i livet..
Jänget på besök
När de hade försvunnit fick jag en konstig känsla. Kändes som att allt var tråkigt, lite deppigt! Men äsch, jag antar att en liknande känsla infinner sig hos de flesta någon gång ibland, inget konstigt alls! Och den försvann väl hyfsat snabbt, så det var inte så farligt egentligen.
Jag gillar er
Träningsvärk
Gosh vilken träningsvärk jag har! Ni anar inte! Den enda som kanske anar är min kära Småking för hon utsattes för samma pass, och vi är ungefär lika vältränade (eller okej, hon är mer vältränad än jag, men man kan väl få låtsas i alla fall). Träningsvärk i lår, rumpa, bröst, mage. Men det gör bara ont när jag äter, pratar, sover, eller andas. Jag kan inte ens gå rakt för då spänns det som fan i min mage. Folk skrattar nog åt min hållning. Detta är den värsta träningsvärk jag någonsin haft. Det är icke klokt! Och så var det i lördags jag tränade.. Hmm, kanske ett tecken på att jag måste träna mer?
Sitter i detta nu och skypar med Hildisen. Saknar henne! Men nu är det inte långt kvar tills vi får ses igen! :)
Kraaaaaam!
